Publicerad den

Biografier från Årsböcker

Manliga årsföreningar har varit populärt och startades redan 1866 genom bildandet av föreningen ”1816 års män”.
Visionen var att alla män som fyllde 50 år under året skulle gå med i motsvarande årsförening.

Syftet med en årsförening är enligt de ursprungliga stadgarna beskrivet såhär:
Föreningen …. års män, som är opolitisk, har till ändamål att till sällskapligt umgänge sammanföra sina medlemmar samt att i mån av tillgång ekonomiskt stödja dem eller deras familjer.

Från 1890 börjades även ges ut Årsböcker och i dessa återfinns bland annat kortare biografier på medlemmarna. Många med ett nytaget porträtt och därtill kort familjebeskrivning och levnadsbeskrivning för 50 års jubilaren. Vissa medlemmar saknar dock bild.

Tusentals svenska män har under åren varit medlemmar och därmed hamnat i dessa årsböcker.

Här kan man se ett exempel hur en biografi från boken 1895 års män ser ut.

exempel på biografi ur årsboken 1895 års män i ord och bild

Från Anverket kan du beställa kontroll och utdrag från årsböckerna från 1895, 1897 och 1898.
Om du har någon manlig person i din släkt som du är nyfiken på om han finns med i Årsföreningen ska du vid beställningen ange fullständigt namn och födelsedatum (helst personnr).
Om det finns risk för förväxling kommer du bli tillfrågad att komplettera med mer uppgifter.

Du betalar för själva frågan och eftersökningen oavsett om personen finns med i boken eller ej. Du får resultatet på din förfrågan levererat som svar i e-post.

Vill du beställa kontroll av person i dessa böcker så beställer du via webshopen. Glöm inte att vara noga med namn och födelsedatum, gärna även födelseort, vid beställningen.


Publicerad den

Gamla släktutredningar och papper

Gamla släktutredningar och pappersluntor…

Många har ett befintligt släktforskningsmaterial liggandes som de ärvt, fått av någon släktforskande släkting eller hittat på vinden i farfars gamla låda…

Men det kan vara svårt att få ihop samband och överskådlighet och det kan kännas tungt och krångligt att ta itu med pappershögen.

Trosa Anverk kan hjälpa dig att gå igenom och sammanställa ditt material och du kan få det presenterat på ett modernt, enkelt och överskådligt sätt så att du kan ha materialet i din dator eller dela det med resten av släkten på Internet.

Att få ordning på ett gammal material kan vara en utmaning. Många gånger är det för ett otränat öga nästan omöjligt att se vilken relation människorna i materialet har till varandra och framförallt till dig själv. Ibland är gamla utredningar väldigt röriga (utom möjligen för den som gjort själva utredningen). Men för att materialet ska kunna vara till någon nytta och glädje är det viktigt att det är överskådligt och att man lätt kan se hur människorna är relaterade till varandra och dig själv.

Genom att systematiskt gå igenom ditt material och lagra det i ett modernt släktforskningsprogram på datorn får du inte bara ordning på släkten, utan även en möjlighet att presentera det för resten av släkten och göra det möjligt för dem att bidra till materialet med bilder och information. Du får ett modernt, levande och användbart material istället för en dammig papperslunta som ingen riktigt förstår sig på.

Jag kan hjälpa till med att gå igenom ditt material. Vill du ha det kontrollerat och/eller kompletterat så kan jag självklart hjälpa till med det också. Vi kommer överens om hur du vill få det presenterat.

Det här är också ett bra sätt att få en digital säkerhetskopia på pappersbaserad äldre släktutredning. Dina gamla pappersluntor kan ju innehålla mycket värdefull information och vara ett resultat av många års slit och möda, låt det inte bli liggandes utan se till att det blir till nytta och glädje för dig och resten av släkten.

Den här typen av uppdrag sker som timbaserad uppdragsforskning

Publicerad den

Adopterad och nyfiken på sitt biologiska ursprung

Adopterad och nyfiken på sitt biologiska ursprung.

Det är ganska vanligt att man som adopterad blir nyfiken på sitt biologiska ursprung.

Trosa Anverk har hjälpt många adopterade svenskar att hitta sina biologiska rötter.

Anledningarna till en adoption kan ju vara många, ibland ligger ganska tragiska situationer bakom det hela och det kan hända att man inte alltid får en komplett bild av vad som egentligen hände. Man bör vara medveten om detta innan man påbörjar sitt sökande.

Min rekommendation är att helt enkelt börja med att beställa ett 3-generationers Anverk och vara tydlig i beställningen att man är adopterad och söker sitt biologiska ursprung.

Om det sen visar sig att man inte kan få fram en fullständig information ur de vanliga källorna så kan man gå vidare med mer ingående undersökningar i andra källor. En sådan efterforskning kan normalt ta mellan 2-6 timmar i anspråk och beställs då som en Timbaserad forskning.

I undantagsfall går det trots detta inte att identifiera en eller bägge föräldrarna och då återstår framförallt att göra autosomala genealogiska DNA-tester som förhoppningsvis kan ge ledtrådar och information om ditt biologiska ursprung.

Även detta kan Trosa Anverk vara behjälplig med genom hela processen, se DNA-Assistans.

Publicerad den

Ursprunget till sitt Efternamn

Att söka ursprunget till sitt Efternamn.

Att så många av oss i Sverige har ett s.k ”son-namn” som efternamn beror på hur vårt svenska namnskick har sett ut i många hundratals år. Men även dessa son-namn har nuförtiden en historia som kan vara intressant att följa upp. Har man ett släktnamn som efternamn så kan det vara gammalt och ha nedärvts i många generationer, eller så är det taget någon gång inte så lång tillbaka i tiden. Trosa Anverk kan hjälpa dig att hitta DITT efternamns ursprung!

Historiskt så har vi i Sverige brukat ett namnskick där man automatiskt fick sin fars förnamn (med ändelsen -son eller -dotter) som efternamn.
Om fadern t.ex hette Lars Andersson så fick hans söner heta Larsson i efternamn och döttrarna fick heta Larsdotter. Och så fortsatte man på samma sätt så att när t.ex Lars son, Sven sen fick sin egen son som fick heta Anders, så hette han Svensson i efternamn, osv osv. Detta efternamnsskick kallas också Patronymikon.

Det var först vid slutet av 1800 talet och i början på 1900 talet som man allmänt slutade med detta namnskick och man istället fick ärva sin fars efternamn. Och det var ungefär vid samma tidpunkt som kvinnor tog sig mannens efternamn vid giftermål. Innan dess hade kvinnorna behållit sitt flicknamn genom hela livet även då de var gifta. Det man också gjorde runt den här tiden var att göra om alla kvinnors ”dotternamn” till ”sonnamn”. T.ex Karlsdotter blev plötsligt Karlsson i kyrkböcker och mantalslängder…

Som ni säkert förstår fanns det alltså förr en hiskeligt massa Sven Andersson och Lars Larsson osv, men så fanns det också de som tog sig, eller fick, ett annat efternamn som de ibland bara använde på sig själva, men det hände även att det tagna efternamnet fördes vidare till barnen och då hade man plötsligt ett släktnamn som efternamn istället. Släktnamnen var ofta kopplade till orten man bodde på eller så kunde det kanske vara ett soldatnamn som man fick behålla som släktnamn.

Adel, borgare och präster brukade rent allmänt ta sig ett släktnamn. Men även t.ex smeder och andra yrkesgrupper kunde ofta ses bära ett eget släktnamn.
I mitten av 1800-talet så var det många som flyttade in från landet till storstäderna och då var det också mycket vanligt att man tog sig ett nytt släktnamn och valde bort sitt ”son-namn”.

För den som vill följa sitt egna efternamn bakåt i tiden har Trosa Anverk en tjänst som heter Efternamnsutredning, där syftet är att följa efternamnet bakåt så långt det är möjligt i just ditt släktled.

I de flesta fall har efternamnet eller släktnamnet nedärvts från far till barn, men i vissa fall kan man följa efternamnet och upptäcka att det nedärvts via en mor.

Och tänk på att även om du heter Andersson, Johansson eller Karlsson som är våra vanligaste efternamn, så har alltid DITT Andersson, Johansson eller Karlsson sin alldeles egen unika historia och kan vara spännande att följa upp vem det var som du fått ditt efternamn ifrån.

Publicerad den

Fader okänd

Det är inte alltför ovanligt att det saknas uppgifter om vem som är fader till ett s.k oäkta barn. (ibland saknas bägge föräldrarna i födelseboken!).

Det finns metoder för att försöka hitta och identifiera den okände fadern. Det gäller då framförallt sökning i alternativa källor och absolut något jag tycker man ska prova innan man ger upp.

Men det beror mycket på vilken tidsperiod och vart i landet barnet hade fötts när det sen kommer till hur stor sannolikheten är att lyckas.

Tyvärr är det ganska låg uppklarningsprocent på framförallt barn födda mellan ca 1860 och fram till 1918.

Att göra en sådan utredning brukar vanligen ta mellan 2-6 timmar och det kan beställas som en Timbaserad forskning.

En del väljer att endast få hjälp med att göra ett litet extra detektivarbete i kyrkböckerna då även det faktiskt kan ge fler ledtrådar att gå vidare på. Ett sådant uppdrag brukar vara på en timme.

Men om man nu trots detta inte får fram något, går det att göra något mer?

Svaret på detta måste bli: JA med de moderna DNA-tester som nu börjar bli tillgängliga!

Trosa Anverk kan alltså vara behjälplig att efterforska och försöka identifiera en ”okänd fader” i tre olika nivåer.

1. Göra en efterforskning i form av ett detektivarbete med fördjupade efterforskningar i tillgängliga kyrkböcker. Oftast en timmes uppdrag.

2. Göra en djupgående forskning i alternativa källor (domböcker, m.m). Oftast ett uppdrag på mellan 2-6 timmar beroende på var och när barnet föddes.

3. Autosomalt genealogiskt DNA-test. Jag kan hjälpa dig med hela processen eller enligt önskemål. Konsultation, planering, inköp av test, administration, resultatanalys, handlingsplan, kontaktperson och uppföljning, m.m. (se DNA-Assistans)

Publicerad den

Hur långt kan man släktforska?

Hur långt bak i tiden kan man släktforska?

Kort svar blir att man med styrkta källor oftast kan komma ner till början av 1700-talet, dvs drygt 300 år. Med lite tur kan man komma något längre.

Vanligast är att man använder kyrkböcker som primär källa för släktforskning. De främsta källorna för släktforskare är födelseböcker, vigselböcker och dödböcker. Men de s.k husförhörslängderna är oerhört värdefulla för att knyta samman och verifiera den informationen och undvika förväxlingar mellan personer osv.

I Sverige finns det ett fåtal kyrkböcker bevarade från tidigt 1600-tal, men majoriteten av kyrkböckerna i våra församlingar börjar i början av 1700-talet.

Det skiljer ganska mycket beroende på vart församlingarna ligger i landet; Skåne t.ex har sällan husförhörslängder som startar tidigare än tidigt 1800-tal. Vissa kyrkor har under åren drabbats av eldsvådor och annat elände som medfört att kyrkböckerna försvunnit…

Så ner till slutet av 1600-talet är det oftast möjligt att släktforska om man har lite tur med att det finns bevarade kyrkböcker. Men det är ibland möjligt att komma ytterligare en tid tillbaka i tiden, men då får man använda andra källor än kyrkböckerna och i och med detta kan forskningen bli något mer spekulativ, eftersom skattelängder, mantalsböcker osv inte är förda med familj- och släktrelationer som syfte.

Bouppteckningar och domböcker (juridiska källor) kan dock vara intressanta då dessa ofta har ganska utförliga noteringar om släktskap, men dessa källor är ofta tidskrävande och chansartade att använda och tyvärr sällan är kompletta.

En annan källa är de militära. Sverige har länge varit ett land som befunnit sig i krig och haft bra bokföring på sina soldater och befäl. Men det är även där ganska tidskrävande arbete att hitta genealogisk information som är användbar i släktforskningen.

Adel, präster och en del framstående släkter kan det finnas en del bevarade medeltida dokument om, som stundtals går att få fram information som sträcker sig ytterligare några hundra år bakåt i tiden.

Den spekulativa släktforskningen bygger ofta på antaganden som inte kan styrkas av annat än indicier, möjliga scenarion eller muntliga berättelser och traditionella antaganden.

Ett Anverk ger dig oftast möjlighet att komma ner till tidigt 1700-tal eller sent 1600-tal. Då är det normalt sett enbart styrkta uppgifter som gäller!

Med hjälp av ditt DNA kan du i viss mån dels få veta mer om ditt djupare ursprung, åtskilliga tusentals år tillbaka i tiden. Och med de moderna autosomala DNA-testerna som tex FamilyFinder  kan man hitta och bekräfta släktskap som ligger normalt sett inom de senaste 300 åren ungefär. Mycket fascinerande!

Publicerad den

Släktforskning i Finland

Släktforskning i Finland

 

Behöver du hjälp med släktforskning i Finland?

 

För tillfället har jag tyvärr ingen samarbetspartner i Finland, men hoppas kunna hitta det igen.

 

 

 

 

Publicerad den

Testa ditt DNA

Testa ditt DNA!

Trosa Anverk har en tjänst som heter DNA-Assistans och där du kan få hjälp både före och efter ett DNA-test.

Själva test-kitet anländer dock till dig direkt och du får själv utföra själva testningen eller skrapningen på egen hand.

Många undrar hur ett DNA-test för släktforskning går till rent praktiskt och här får du svaret på det. Detta beskriver test beställt från FamilyTree DNA, övriga testbolag har lite olika metoder.

Ditt test-kit kommer hem till dig som ett brev direkt i din brevlåda eller som försändelse du behöver lösa ut på posten. Det kan ibland ta flera veckor att få hem det efter beställningen.

Kontrollera att paketet är helt.

Innan du ska påbörja testet ska du se till att vara ren om händerna och inte ha ätit eller druckit inom den senaste timmen.

Kontrollera innehållet noga! I paketet ska det finnas 2 stycken kindskrapor, 2 stycken små provrör (märkta med samma kit-nummer som matchar det på paketet), en återförslutningsbar plastpåse som har etikett med ditt namn och ditt kit-nummer. Dessutom finns där ett dokument som visar hur du ska testa (på engelska), en grön lapp (release-form) som man nuförtiden måste skriva på. Dessutom ska det finnas ett adresserat returkuvert som man ska skicka tillbaka testet med.

Kindskrapan ligger inplastad och ser ut ungefär som en tandborste. När man tar ut skrapan ska man givetvis behandla den med försiktighet och inte vidröra själva ”borsten”.

Skrapan används för att samla upp DNA på insidan av kinden. Man ska borsta ganska grundligt i ca 1 minut för att få med så mycket DNA som möjligt.

Provröret är litet och innehåller en vätska som sen ska bevara ditt test så att det är i bra skick då det anländer till labbet i USA. Man gör två test för säkerhets skull och man bör låta det gå minst 3 timmar mellan första och andra testet. Min rekommendation är dock att göra ena kinden först och sen vänta ett dygn med att ta den andra.
(FTDNA har nyligen ändrat i sin instruktion så att man nu kan göra den andra topsningen direkt efter det första, men det kan ändå vara en bra idé att låta det gå en tid mellan topsningarna.)

Toppen på provröret är en skruvkork, var noga med att se till att det blir ordentligt åtskruvat innan det skickas iväg.

Nu är det dags för själva provtagningen! Borsta/gnugga ordentligt på insidan av kinden i minst en minut för att få ett bra testmaterial.
Man behöver inte ta i särskilt hårt.

Nu ska ditt insamlade DNA in i provröret.

Skruva bort locket på skruvröret och för sedan ner ”borsten”i vätskan som är däri.

Se till att få ner ”borsten” i botten på provröret, men med lätt hand. Det är inte meningen att det ska fastna i botten. Men det är viktigt att provrörets vätska täcker hela borsthuvudet.

När sedan ”borsten är vid botten på provröret, så bryter  man på skaftet för att få ”borsten” att lossna och bli kvar i röret. Dra upp skaftet och skruva sedan till locket på provröret ordentligt.

Repetera sedan detta igen för att ta det andra provet. Se till att vänta ca 3 timmar (gärna ett dygn) innan du skrapar en andra gång och att du inte ätit eller druckit inom den närmaste timmen. (OBS. Det är dock inget krav från FTDNA längre, utan har man tidsbrist så kan man ta och topsa den andra kinden direkt.)

Lägg sedan bägge provrören i den medföljande plastpåsen som du ser till att stänga ordentligt.

Och sen stoppar du in den förslutna plastpåsen med provrören in i returkuvertet som medföljde.

Kuvertet är adresserat men du måste skriva dit ditt namn och din avsändaradress,  sätta dit frimärke och klistermärke med Prioritet I:a klass.

Portot är bra att kolla upp så det är rätt för brev till USA. Ej paket!
OBS! Viktigt nuförtiden att man ordnar en s.k tulldeklaration (CN22) som är ett klistermärke du får hos ditt postombud. Se till att fylla i tulldeklarationen tydligt och att namnet på avsändaren är detsamma som på tulldeklarationen.
(Kryssa i rutan med ”Varuprov”, På rad A; sätt vikten (Net weight) till 0,05 kg, värdet (Value) till 0 kr och ursprungsland (Country of  origin) till US.
Klistra på tulldeklarationen på kuvertet.

Lägg sedan ditt returkuvert på brevlådan och när sedan provet är framme så får du ett e-post som bekräftelse och då får du även ett preliminärt datum då man beräknar vara klar med analysen av ditt DNA-test.

Svårare än så är det inte att ta själva DNA-testet!

Trosa Anverk rekommenderar och samarbetar med Family Tree DNA

Publicerad den

Släktforskning i Norge

Släktforskning i Norge

 

Behöver du hjälp med släktforskning i Norge?

 

Om du har anor i grannlandet Norge så rekommenderar Trosa Anverk att du beställer din släktforskning av Genit Haakenstad, ett norskt företag som är specialiserat på just släktforskning i Norge.

 

 

 

Genit Haakenstad

Tel: +47 62523952
Mob: +47 99018255
e-post: genit@genit.no

Norsk Hemsida: www.genit.no

Engelsk Hemsida: www.norwegianancestry.com

Publicerad den

Vem tror du att du är?

För att veta vem man är måste man känna till sitt ursprung. Vem tror du att DU är…?

Om DU är nyfiken på dina anor, din släkt och ditt ursprung så kan Trosa Anverk hjälpa dig!

Vi känner alla till teveprogrammet; ”Vem tror du att du är?” som hjälper kändisar att släktforska och tar fram några historier från deras släkthistoria.

I programmet inriktar man sig oftast på ett fåtal individer av alla personens anor och man drar gärna slutsatser och gör antaganden att det är från dessa personer man har nedärvt någon egenskap.

Ur ett biologiskt och genetiskt perspektiv så är ju självklart en persons samtliga anor lika viktiga. Men ur ett socialt och juridiskt perspektiv så är det ju ofta så att det är en viss gren eller del av släkten som format en till vem man är idag.

Släktforskning använder normalt den genetiska, biologiska kopplingen som grund och nu när DNA-tekniken blivit såpass tillämplig och tillgänglig (och den utvecklas konstant) så börjar det bli verkligt intressant att kartlägga sitt ursprung.

DU som individ är en unik sammansättning av alla dina anors DNA. Man kan säga att DU är resultatet av ca tvåhundratusen års utveckling, där medvetna val och slumpmässiga situationer i dina anors liv har lett fram till att just DU finns just NU!

Helt fantastiskt!

I din DNA har du en ritning eller ett ”facit” på vem du är och vilka som har bidragit till att du finns till. Det är inte många som får en möjlighet att skriva in sig i historien eller lämna något permanent efter sig. Men idag har vi alla en möjlighet att lämna ett unikt spår efter oss genom att låta testa vår DNA och kombinera den med vad vi vet om vårt ursprung.

Ditt egna DNA kommer alltid att vara unikt och kopplat till bara dig, men också ge resten av världen en möjlighet att se hur vi alla på ett eller annat sätt hänger ihop…

Om du är intresserad av att hitta dina anor och ditt ursprung så hoppas jag att du också kompletterar din släktforskning med ett bra genealogiskt DNA-test. Helst ett s.k autosomalt test, men gärna kompletterat med ett mer djupgående mt-DNA och/eller Y-test som följer dina anor på det raka mödernet, respektive fädernet.

Trosa Anverk kan hjälpa dig med släktforskningen och även hjälpa dig att välja rätt DNA-test.

Jag samarbetar med Family Tree DNA