Publicerad den

Efternamnsutredning

Efternamnsutredning

Jag kan hjälpa dig som är nyfiken att hitta ursprunget till just ditt efternamn i dina anor. Vem var den förste som bar det och varifrån kommer det?

Historiskt så har vi i Sverige brukat ett namnskick där man automatiskt fick sin fars förnamn (med ändelsen -son eller -dotter) som efternamn.
Om fadern t.ex hette Lars Andersson så fick hans söner heta Larsson i efternamn och döttrarna fick heta Larsdotter. Och så fortsatte man på samma sätt så att när t.ex Lars son, Sven sen fick sin egen son som fick heta Anders, så hette han Svensson i efternamn, osv osv. Detta efternamnsskick kallas också Patronymikon.

Det var först runt slutet av 1800 talet och i början på 1900 talet som man allmänt slutade med detta namnskick och man fick ärva sin fars efternamn. Och det var ungefär vid samma tidpunkt som kvinnor tog sig mannens efternamn vid giftermål. Innan dess hade kvinnorna behållit sitt födelsenamn genom hela livet även då de var gifta. Det man också gjorde runt den här tiden var att göra om alla kvinnors ”dotternamn” till ”sonnamn”. T.ex Karlsdotter blev plötsligt Karlsson i kyrkböcker och mantalslängder…

Som ni säkert förstår fanns det alltså förr en hiskeligt massa Sven Andersson och Lars Larsson osv, men så fanns det också de som tog sig eller fick ett annat efternamn som de ibland bara använde på sig själva, men det hände även att det tagna efternamnet gick vidare till barnen och då hade man plötsligt ett släktnamn som efternamn istället. Släktnamnen var ofta kopplade till orten man bodde på eller så kunde det kanske vara ett soldatnamn som man fick behålla som släktnamn.

Adel, borgare och präster brukade rent allmänt ta sig ett släktnamn. Men även t.ex smeder och andra yrkesgrupper kunde ofta ses bära ett eget släktnamn.
I mitten av 1800-talet så var det många som flyttade in från landet till storstäderna och då var det också mycket vanligt att man tog sig ett nytt släktnamn och valde bort sitt ”son-namn”.

Om vi tittar på dagens efternamnsstatistik så ser ”topp-20” ut såhär:

  1. Johansson
  2. Andersson
  3. Karlsson
  4. Nilsson
  5. Eriksson
  6. Larsson
  7. Olsson  (som egentligen är en förkortad version av Olofsson)
  8. Persson
  9. Svensson
  10. Gustafsson
  11. Pettersson
  12. Jonsson
  13. Jansson (som egentligen är en förkortad version av Johansson)
  14. Hansson
  15. Bengtsson
  16. Jönsson
  17. Lindberg
  18. Jakobsson
  19. Magnusson
  20. Olofsson

Som synes är 19 av 20 efternamn på topplistan s.k ”son-namn”, vilket är en självklar och direkt följd av att vi brukat Patrynomikon (och vi kan också ganska lätt se vad våra vanligaste förnamn på män var…).
På 17:e plats ligger dock ett släktnamn; ”Lindberg”. Man skulle då kunna tro att Lindberg är en väldigt stor och omfattande släkt, men det råkar bara vara så att väldigt många personer genom åren tagit sig namnet Lindberg och de flesta av dessa var helt obesläktade med varandra och fanns över hela Sverige.
Meningen med ett släktnamn var ju egentligen att vara lite unik och med en del släktnamn så är det så att de flesta som bär namnet verkligen kan vara släkt med varandra på något sätt. Men det finns alltså även släktnamn som är ”ovanligt vanliga”, där merparten av bärarna inte är släkt med varandra alls…

Jag kan hjälpa dig som är nyfiken att hitta ursprunget till just ditt efternamn. Vem var den förste som bar det och varifrån kommer det.
Även om du heter Andersson idag, så kan det ju vara kul att se av vem du ärvt just ditt efternamn av.

Den här tjänsten beställs som timbaserad uppdragsforskning och tar normalt mellan 1-2 timmar. Börja gärna med en timme och skulle det visa sig vara ett långt och omfattande släktled kan det behövas lägga på ytterligare tid.

En Efternamnsutredning omfattar att jag letar fram den person som du ärvt ditt efternamn ifrån.
Du får namn och personinformation på alla de anor som nedärvt namnet fram till dig själv (eller den du beställer åt).

Här kan du se ett exempel på en Efternamnsutredning  (PDF-fil).

För varje led anges namn, födelseår- och plats, dödsår- och plats. För att uppgiften ska anses vara komplett måste åtminstone förnamnet och ett årtal och en plats kunna anges, men normalt sett så ser en personuppgift ut t.ex såhär;

Farfar:
Johannes Wong
Född 13/12 1858 i Förslöv, Skåne
Död 31/3 1897 i Barkåkra, Skåne

 

Själva rapporten får du sen skickad som ett PDF-dokument via e-post som du sen kan skriva ut hemma.